”Upphovsrätten måste ha klara och begripliga regler” – På ren svenska

2010-04-10 av neocreo

Jan Rosén – en totalt oberoende(!WTF?) utredare har skrivit en delignivning om upphovsrätten i DN.  ”Upphovsrätten måste ha klara och begripliga regler” – DN.se.

Som vanligt rör sig detta om ordbajseri på riktigt hög nivå, och skrivet på totala motsatsen till klara och begripliga regler.

Som en god samhällstjänare kommer här nu en översättning. Först den fulla texten, sedan översatt till normal jävla svenska.

Originaltext

”Upphovsrätten måste ha klara och begripliga regler”

Publicerat 2010-04-08 00:50

Ny utredning om upphovsrätten: Ambitionen är att litteratur, konst och musik lättare ska kunna nå ut till allmänheten. Rättsskyddet för upphovsmän omfattar de flesta av informationssamhällets alla uttryck. Hur ska den individorienterade upphovsrättens grundvärden upprätthållas på en diversifierad massmarknad samtidigt som smidiga former för access till skyddade verk befordras? Om detta ger Upphovsrättsutredningen besked i dag i ett delbetänkande. Bland annat bör de organisationer som är mest representativa och bäst företräder upphovsmännen få mandat att utveckla den kollektiva licensieringen både när det gäller den svenska och den internationella repertoar som används i Sverige, skriver Jan Rosén.

Upphovsrätt är något som rör alla individer, organisationer, myndigheter och företag i samhället. Rättsskyddet för upphovsmän till litterära och konstnärliga verk och för utövande konstnärer, ljud- och filmproducenter, radio- och tv-företag, fotografer och databasframställare omfattar de flesta av informationssamhällets alla uttryck. Inte bara de klassiska konstarterna eller underhållningsindustrins olika produkter utan även bildningsväsendets läromedel och forskningsresultat liksom resultat av journalistik, design och software samsas alla på upphovsrättens spelplan. Detta rättsskydd är basen för ett dynamiskt informationssamhälle, drivkraften till nyskapande och det nödvändiga mötet mellan kreativitet och finansiering av kreativt arbete.

Det är också klart att upphovsrätt tillämpas på en komplex, vittfamnande och ständigt föränderlig massmarknad där många intressen gör sig gällande och där förhållanden skiftar starkt mellan olika branscher. Steget ut i internetvärlden och nätmiljöerna är bara exempel på sådana teknikskiften som upphovsrättens historia är full av. Medieutvecklingens olika tekniska innovationer är inte upphovsrättens motståndare – de är sammanvävda med upphovsrättens utveckling.

Det är mot den bakgrunden som Upphovsrättsutredningens (Ju 2008:07) arbete skall ses. När den i dag lägger fram sitt delbetänkande ”Avtalad upphovsrätt” (SOU 2010:24) söker den ta ett helhetsgrepp på upphovsrättigheters omsättning på marknaden. Utgångspunkten är att det goda framtida informationssamhället inte bygger på en nedmontering av det upphovsrättsliga skyddet, såsom ibland framskymtat i samtidens diskussioner kring upphovsrätten i nätmiljön, utan på upphovsrättens adekvata tillämpning på en ordnad avtalsmarknad. Ambitionen är att erbjuda klara och begripliga avtalsregler, att underlätta användning av skyddade verk och andra prestationer och att smörja det maskineri som låter litteratur, musik och konst nå ut till allmänheten.

I denna lokala men ofta också nationella, globala eller åt cyberspace orienterade massanvändning av skyddade verk sätter upphovsrätten den individuelle upphovsmannen i centrum. Anslaget i utredningsdirektiven understryker detta förhållande, med öppenhet för lösningar inom privaträttens ram som tillgodoser individens handlingsfrihet, såsom avtalsfrihet, men betonar alltså behovet av skydd för upphovsrättens grundvärden på individbasis. Massutnyttjanden genom radio och tv och på webben och i många andra former kan dock kräva kollektiva lösningar där den enskilde upphovsmannen knappast kan delta som part i avtal om licensiering och annan rättighetsklarering.

Här ligger ett grundläggande problem för lagstiftaren – hur skall den individorienterade upphovsrättens grundvärden upprätthållas på en diversifierad massmarknad samtidigt som smidiga former för access till skyddade verk befordras?

Upphovsrättsutredningen ger följande besked.

1). Avtalsregler med klar prägel av skyddsnormer för upphovsmän. En rad nya bestämmelser föreslås införda i upphovsrättslagen, som bland annat motverkar vidlyftiga och illa avvägda avtal i upphovsrättens brokiga användarmiljöer, som preciserar jämknings- och ändringsreglerna och som understryker upphovsmännens rätt till skälig ersättning och avräkning. Bland dessa allmänna regler finns också bestämmelser som ger stöd för att exklusivavtal skall leda till faktisk användning av skyddade verk, det vill säga att verken inte skall bli hyllvärmare utan nå ut till den intresserade allmänheten. Genomgående demonstreras tydligare grundläggande ideellrättsliga värden.

2). Arbetsgivarregler. Det är mycket vanligt att upphovsrättsligt skyddade verk skapas inom ramen för anställningsförhållanden och för att användas i arbetsgivarens verksamhet. Rätten till upphovsrättsligt skyddade verk uppstår enligt lag alltid hos den fysiska person som skapat verket, till exempel en anställd kreatör, men ofta uppkommer frågan hur dispositionsrätten över arbetsresultatet sedan skall fördelas mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Genom väl avvägda presumtionsregler vill Upphovsrättsutredningens förslag ge vägledning såväl för arbetstagarförhållanden i allmänhet som i ett särskilt fall, nämligen när det gäller datorprogram och annan software.

3). Nya regler för kollektiv licensiering. En av Upphovsrättsutredningens främsta ambitioner har varit att stödja licensiering och rättighetsklarering i sådana sammanhang där det är svårt eller omöjligt för den enskilde upphovsmannen att själv agera som avtalspart vid varje nyttjandetillfälle. Det rör sig typiskt sett om massutnyttjanden inom ramen för bildningsväsendet, intern information hos företag, myndigheter och organisationer och i radio- och tv-sändningar.

Genom lagreglering finns redan normer för så kallad avtalslicens som låter representativa organisationer teckna nyttjaravtal som inbegriper verk även av utanförstående upphovsmän. Genom Upphovsrättsutredningens förslag förändras förutsättningarna för sådan licensiering för att ge vidgade möjligheter att tillgodose behov i olika nyttjarmiljöer av de stora litteratur-, konst- och musikrepertoarerna, samtidigt som upphovsmännen och deras rättsinnehavare kan erbjudas rimliga villkor för denna licensiering.

Att skyddade verk görs lätt tillgängliga för allmänheten genom smidig rättighetsklarering, givetvis mot skälig ersättning, framstår som något av samtidens och framtidens mest angelägna samhällsprojekt. Upphovsrättsutredningen förslår därför att de organisationer som är mest representativa och som bäst företräder upphovsmännen bör få lagstiftarens mandat att utveckla den kollektiva licensieringen både när det gäller den svenska och den internationella repertoar som används i Sverige.

4). Kulturarvets tillgängliggörande. De enorma samlingarna hos bibliotek och arkiv måste hållas tillgängliga för den breda allmänheten genom de tekniker och de medier som samtiden erbjuder. Detta bör ske genom att biblioteksväsendet kommer upphovsmännen och deras rättsinnehavare till mötes i förenklade processer för rättighetsklarering, något som Upphovsrättsutredningens förslag ger instrument för. Men biblioteken bör även få möjlighet att i sina egna lokaler fullt ut tillgängliggöra allt slags material som de har i sina egna samlingar.

I linje härmed ligger Upphovsrättsutredningens förslag att underlätta för radio- och tv-företag att kunna tillhandahålla sitt material on-demand, exempelvis genom webb-tv, något som också anknyter till ett förslag om avtalslicens för återanvändning av sådant som finns i radio- och tv-bolagens programarkiv (Ds 2008:15).

Ingen bör kunna diktera sig fram på en avtalsmarknad. Avtalsfrihetens princip bör gälla också på upphovsrättens område. Men man skall inte underskatta värdet av lagregler som ger ett ramverk för hantering av upphovsrättigheter i informationssamhället.

Jan Rosén
regeringens utredare, jur dr, professor i civilrätt Stockholms universitet

Översättning

”Upphovsrätten måste göras tydligare”

Publicerat 2010-04-08 00:50

Ny utredning om upphovsrätten: Vi vill att gammal skapelsekonst ska kunna säljas lättare till betalande kunder. Rättsskyddet för upphovsmän är bra redan. Hur ska vi få betalt om folk laddar ner sånt utanför vår kontroll? Om detta ger Upphovsrättsutredningen besked i dag i ett delbetänkande. Bland annat bör de organisationer som har mest egenintresse få mandat att bestämma hur lagen ska skydda verksamhetsmodellen vi jobbar utifrån – både när det gäller den svenska och den internationella repertoar som används i Sverige, skriver Jan Rosén – tolkat av mig.

Upphovsrätt är något som rör alla individer, organisationer, myndigheter och företag i samhället. Rättsskyddet för upphovsmän till litterära och konstnärliga verk och för utövande konstnärer, ljud- och filmproducenter, radio- och tv-företag, fotografer och databasframställare finns redan. Det gäller inte bara konstnärer, eller skönliterära författare, eller underhållningsindustrins olika produkter utan även producenter av läromedel  och forskningsresultat och saker av journalistik, design och mjukvara skyddas också. Detta rättsskydd är funkar, och jag och mina kompisar tror detta är orsaken till att folk skapar nya saker och enda sättet att få betalt för kreativt arbete.

Upphovsrätt finns över hela världen där många som har samma intressen som oss gör sig gällande och där förhållanden inte skiljer så mycket mellan olika branscher. Steget ut i internetvärlden och nätmiljöerna är bara exempel på sådana teknikskiften som upphovsrättens historia är full av. Tekniska framsteg brukar skrämma oss upphovsrättsförsvarare men sen kommer vi på hur vi kan tjäna pengar på det.

Det är mot den bakgrunden som Upphovsrättsutredningens (Ju 2008:07) arbete skall ses. När den i dag lägger fram sitt delbetänkande ”Avtalad upphovsrätt” (SOU 2010:24) söker den ta ett helhetsgrepp på hur upphovsrättighet appliceras . Utgångspunkten är att vi inte vill bli av med upphovsrättsskydd eller ändra på det, som piratpartister och bloggare och i princip ALLA online vill, utan på den existerande upphovsrättens tillräckliga tillämpning på marknad styrd av avtal mellan kreatörer och mellanhänder. Ambitionen är att erbjuda klara och begripliga avtalsregler för kreatörer och mellanhänder, att underlätta användning av skyddade verk – på ett sätt som vi bestämmer – och andra prestationer och att tillfredställa våra kritiker som låter litteratur, musik och konst nå ut till allmänheten – på ett sätt som vi kontrollerar.

På internet skyddas verk av upphovsrätten – med den individuelle upphovsmannen i centrum. Utredningsdirektiven håller med om detta förhållande, med och vill att privaträttens ram tillgodoser individens frihet att göra som de vill, även gällande att inte gå med på våra avtal, men betonar alltså behovet av skydd för upphovsrättens grundvärden även för de som fildelar sånt vi inte vill sälja. Radio och tv och på webben och i många andra former kräver kollektiva lösningar där vi inte tror den enskilde upphovsmannen bör ha något att säga till om när det gäller licensiering och annan rättighetsklarering som vi förstår mycket bättre.

Här fattar inte regeringen någonting – hur ska man kunna skydda verk när folk laddar ner över hela världen?

Vi som kommit på Upphovsrättsutredningen ger följande besked.

1). Det ska verkar som vi skyddar upp upphovsmän. En rad nya bestämmelser föreslås införda i upphovsrättslagen, som bland annat motverkar dåliga avtal i upphovsrättens regelverk, som preciserar jämknings- och ändringsreglerna och som understryker upphovsmännens alltid ska få ersättning. Bland dessa allmänna regler finns också bestämmelser som ger stöd för att undantag skall leda till faktisk användning av skyddade verk, det vill säga att verken inte ska ligga oanvända utan säljas till den intresserade allmänheten. Genomgående demonstreras tydligare rättighetstänkande för kreatörer mot mellanhänder.

2). Arbetsgivarregler. Det är mycket vanligt att upphovsrättsligt skyddade verk skapas inom ramen för ditt arbete  och för att användas i arbetsgivarens verksamhet. Rätten till upphovsrättsligt skyddade verk uppstår enligt lag alltid hos den fysiska person som skapat verket, till exempel en anställd kreatör, men ofta står det i kontrakt mellan arbetstagaren och arbetsgivaren att arbetstagaren avsäger sig all rätt till verket. Genom väl avvägda regler vill Upphovsrättsutredningens förslag ge vägledning såväl för arbetstagarförhållanden i allmänhet och att detta också ska gälla skapande av datorprogram och annan mjukvara.

3). Nya regler för stora avtal för licensiering. En av Upphovsrättsutredningens främsta ambitioner har varit att stödja licensiering och vad som gäller i sådana sammanhang där det är svårt eller omöjligt för den enskilde upphovsmannen att själv bestämma hur folk ska använda dennes verk. Främst tänker vi på skolor, intern information hos företag, myndigheter och organisationer och i radio- och tv-sändningar.

Genom lag finns redan avtalslicenser som låter  organisationer teckna användaravtal (STIM) som inbegriper verk även av upphovsmän som inte VILL bli representerade. Genom Upphovsrättsutredningens förslag förändras förutsättningarna för sådan licensiering för att ge större möjligheter att sälja vid behov i olika nyttjarmiljöer av de stora litteratur-, konst- och musikrepresentanterna, och ge upphovsmännen och deras rättsinnehavare (publiceringsfirmor som de sålt rättigheterna till) kan erbjudas villkor för denna licensiering.

Att skyddade verk görs lätt tillgängliga för allmänheten genom smidiga avtal, givetvis mot skälig ersättning – enligt vad de uppfattar, är nåt vi tycker är viktigt. Upphovsrättsutredningen förslår därför att de redan existerande organisationer som är mest representativa och som bäst företräder upphovsmännen bör få mer makt av regeringen att bestämma den kollektiva licensieringen både när det gäller den svenska och internationella verk som används i Sverige.

4). Kulturarvets tillgängliggörande. De enorma samlingarna hos bibliotek och arkiv måste hållas tillgängliga för den breda allmänheten genom de tekniker och de medier som samtiden erbjuder – t ex internet. Vi tycker det vore riktigt bra om biblioteksväsendet gör som upphovsmännen och deras rättsinnehavare vill i förenklade processer för att inskränka hur verken används, något som Upphovsrättsutredningens förslag ger instrument för. En brilliant idé vi hade var att vara snälla och låta  biblioteken bör även få möjlighet att i sina egna lokaler fullt ut tillgängliggöra allt slags material som de har i sina egna samlingar – men inte via internet – folk måste ändå GÅ dit. Och givetvis bara ha det som det lokala biblioteket avtalat om enligt licensmodell – inte allt som faktiskt finns tillgängligt. I princip redan som det är nu men bara med en dator på plats.

Vi tycker också i  Upphovsrättsutredningens förslag att underlätta för radio- och tv-företag att kunna tillhandahålla sitt material genom betaltjänster som on-demand, exempelvis genom webb-tv, något som också anknyter till ett förslag ta betalt  för återanvändning av sådant som finns i radio- och tv-bolagens programarkiv – även när detta redan betalts genom licenspengar eller reklam (Ds 2008:15).

Ingen utom vi som vet bättre bör kunna tvinga sig fram på en avtalsmarknad. Alla har rätt att inte ingå i avtal  bör gälla också på upphovsrättens område. Det vore lättare med lagar som ger ett ramverk för hantering av upphovsrättigheter i vår förmån i samhället.

Jan Rosén
Ordförande i Svenska föreningen för upphovsrätt

Detta är ett verk gjort i satir, som svar på hans totalt regelvidriga jobb som lobbyist som anlitas som ”oberoende” expert i dessa frågor.

Kan vi få någon som faktiskt är expert i teknik och som förstår frågan som framställts ur något annat än juridiskt perspektiv att ta sig en dubbelkik på detta?

Annonser
%d bloggare gillar detta: